Måste man se ut som Angelina Jolie för att bli anställd, eller räcker det med att vara hel och ren? Och vad har din klädsel betydelse för om du får jobbet eller inte? Rekryterarna ger svar!

Sara Klingenborg, rekryteringsansvarig för Accenture i Sverige och Madeleine Bauge Jogenbohrn, HR-partner på Nordea svara på hur mycket utseendet väger in när man söker jobb.

Tycker du att det är viktigt hur en arbetssökande ser ut?
– Jag lägger inget värde i om en person är ful eller snygg, det som är viktigt är att personen i fråga är hel och ren.

Har det hänt någon gång att en arbetssökandes utseende haft betydelse?
– Hos en av mina tidigare arbetsgivare hände det en gång att en kund inte ville anställa en kraftigt överviktig, men mycket kompetent person. Kunden vågade inte anställa personen med hänvisning till att denne inte var representabel utåt och att övervikten kunde innebära hälsoproblem, som i sin tur kunde innebära sjukdagar och ledighet från jobbet.

Vad hände?
– Jag förde en massa diskussioner med kunden, för det är ju en form av diskriminering som är ganska utbredd. Men det ledde ingenstans, och jag fick ge den arbetssökande det negativa beskedet. Fast jag sa aldrig att det berodde på övervikten utan lyfte fram andra invändningar som kunden hade.

Så frågan om utseende finns där både omedvetet och medvetet?
– Ja, men det ligger i min profession att kunna bortse från sådana saker.

Har det funnits tillfällen då du själv reagerat på hur en arbetssökande sett ut?
– Ja, det har hänt att sökandes klädval blivit föremål för diskussion innan vi ens har hunnit intervjua honom eller henne. Det är klart att man inte ska ta på sig kläder som man inte trivs i, men man ska nog försöka se proper ut.

Kan utseendet spela roll beroende på vad man har för arbetsuppgifter?
– Har man uppgifter där man är ansiktet utåt så finns det ju en speciell klädkod som man måste anpassa sig till. När jag arbetade som linjechef fanns det exempelvis en tjej som var väldigt snyggt klädd med en kort t-shirt och navelring, vilket klädde henne. Men det var kanske inte rätt kläder i kassan på en bank. Så vi hade en diskussion om det, och kom fram till att det inte var kläder som passade just bakom disken på en bank.

Finns det något tillfälle där du reagerat på en arbetssökandes utseende?
– Det fanns en person som kom till en första intervju som var oklippt och ganska slarvigt klädd. Men under intervjuns gång så gav han ett väldigt gott intryck så jag och mina kollegor bestämde oss för att gå vidare med honom. Vid nästa tillfälle, hade han klippt håret och var propert klädd.

Han hade kanske haft en riktigt dålig dag?
– Ja, kanske hade han försovit sig och bara slängt på sig något. Men i 99 procent av fallen har ju folk ansträngt sig att se bra ut inför en intervju. Det händer alltså ytterst sällan att någon inte gjort det – och då sticker de ju självklart ut.

DET ÄR BRA ATT VARA SNYGG …

Att vara attraktiv ger en stor fördel vid jobbsökande, visar fl era studier. Ett exempel: När amerikanska nyhetsprogrammet ABC News i ett idogt researcharbete skickade ut konstaterat attraktiva människor och personer med ”normalutseende” till att söka en rad olika arbeten fi ck den attraktiva kvinnan och den attraktive mannen betydligt fler jobb än de normalsnygga – trots att de var klädda på samma sätt, och sa samma saker. När kanalen sedan frågade rekryterarna varför de resonerat som de gjort visade det sig att de i samtliga fall ansett att den attraktiva personen var smartare, hade visat på mer kapacitet och större potential än den mindre attraktiva.

MEN INTE FÖR SNYGG …

Det är heller inte bra att vara för attraktiv. I alla fall inte om du är kvinna. Harvard-psykologen Nancy Ettkoff s studier visar att attraktiva män i högre grad blir chefer och delägare än mindre attraktiva, men attraktiva kvinnor mer sällan når toppositioner än alldagliga kvinnor.

LÅNG ÄR BÄTTRE ÄN KORT

Statistik från Fortunes 500-lista visar att 58 procent av de amerikanska vd: arna är längre än 180 centimeter. Att vara kort är dig till större nackdel än att vara kvinna eller tillhöra en minoritet, om du vill nå toppen i USA.

LAGEN SÄGER …

… att en rekryterare aldrig får hänvisa till fördomar , okunskap eller allmän ovilja när det gäller att rekrytera. Det ska bara handla om meriter.

… att religionsfriheten gör att man har rätt att bära religiös klädsel . Bara vid mycket starka skäl (risk för liv och lem, typ) kan chefen neka dig till det. Att arbetsplatsen använder särskilda arbetskläder är inte ett sådant skäl.

… att ingen negativ särbehandling får förekomma på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning

… att en rekryterare måste ha skäl för att påstå att du inte är lämplig för jobbet. Det räcker inte med en åsikt, han eller hon måste ha bevis.

… att företaget inte får efterfråga särskilda estetiska eller sociala krav utan att motivera varför. Man får alltså inte efterfråga en person med stabil bakgrund eller fysisk styrka utan att kunna bevisa hur arbetet särskilt kräver det.

Plötsligt står du där, med dina kontorsprylar nedpackade i en låda och en stor klump i magen. För vad händer med lönen när din arbetsgivare går i konkurs? Och hur gör du för att komma på rätt köl igen?

När lågkonjunkturen tar fart är det dags för Anders Henriksson att uppdatera webbplatsen. Han arbetar sedan början av nittiotalet som konsult inom arbetsrätt med inriktning på den statliga lönegarantin. Den kommande lågkonjunkturen märks redan i hans verksamhet.
– Det slår över så fort. Framför allt kom många yngre ut på arbetsmarknaden när allt var på väg upp, och är inte vana vid att ekonomin går i cykler. Många är oförberedda på att man kan förlora jobbet, eller att arbetsgivaren kan gå i konkurs. Man är kanske inte med i facket eller ens i a-kassan.

En konkurs kan komma väldigt plötsligt. Även om Helena Lagergren satt som ekonomiansvarig när IT-kraschen drabbade företaget hon jobbade på, var hon inte förberedd när det hände.
– Konkurs låter så stort och definitivt. Trots att företaget hade gått igenom en rekonstruktion och uppsägningar, så vill man ju ogärna tro att det ligger så nära. Man vill tro att det ska lösa sig. Men så gör det inte det och då går det fort. Det kan handla om en enda skatteinbetalning. Skatteverket är ganska snabba på att agera om man kommer efter med betalningarna.

Eftersom hon hade hand om ekonomin blev Helena Lagergren uppsagd, men inte omedelbart arbetsbefriad som de flesta av de andra anställda. I stället blev hon kontaktperson gentemot konkursförvaltaren och den som fick räkna fram underlaget för den lönegaranti som staten går in med för anställda i konkursade företag.
– Det handlade om att sammanställa löner, semestrar, bonusar och andra förmåner. Själva processen gick fort och jag blev imponerad av hanteringen. Redan samma dag som konkursansökan lämnades in hade vi kontakt med konkursförvaltaren. Det var faktiskt en givande erfarenhet att arbeta med konkursen. Jag har varit på anställningsintervjuer där det setts som en merit.
Helena Lagergrens lönegaranti betalades ut så fort att hon inte hann märka något glapp mellan utbetalningarna. Hon behövde inte heller utnyttja lönegarantin fullt ut eftersom hon fick nytt jobb under uppsägningstiden. Men trots att allt ordnade sig så var det en tuff period.
– Det var framför allt väldigt sorgligt. Vi hade så roligt på den arbetsplatsen. Det kändes så overkligt att det företaget inte skulle finnas mer.

Men alla konkurser är inte lika okomplicerade. Niklas Munck var marknadschef på ett litet telekombolag som fick problem att dra in kapital.
– Jag kan inte säga att det kom som en blixt från klar himmel. Jag jobbade ju i företaget och visste att det fanns problem. Bolaget var nystartat och det blev svårare att få in kapital än väntat. Ledningen hade inte framförhållningen att säga upp mig i tid, utan körde på tills det plötsligt en dag inte kom någon lönecheck.
Samtidigt som lönen uteblev sades han upp. För att få ut den statliga lönegarantin för den saknade lönen och ersättning för uppsägnings­tiden blev Niklas Munck tvungen sätta bolaget i konkurs.
– Jag gav dem skriftligt besked på att om jag inte fick lön inom en vecka så skulle jag lämna in en konkursansökan. Själva konkursförfarandet är en relativt okomplicerad process. Med lite assistans kan man klara delar av det själv. Man kan få information från tingsrätten, eller ringa och fråga ett fackförbund som ofta svarar på frågor även om man inte är medlem. Man ska ta tag i det så fort som möjligt eftersom det kan ta ett tag innan man får ut pengarna från lönegarantin.
Hans tips för att klara situationen är att agera, och vara öppen med vad som har hänt.

– Man ska i första hand reagera med att söka jobb och aktivera sitt nätverk. Man ska absolut inte hålla tyst, utan tydligt och ganska snabbt berätta för vänner och nätverk. De är ens bästa resurs i det här sammanhanget.

Niklas Munck är inte med i något fackförbund, men han rekommenderar starkt ett medlemskap i a-kassan.
– Även om man är välbetald kan man mycket väl sitta med höga kostnader och lite sparpengar. De går åt väldigt fort. Man kanske inte får ut mer a-kassa än 12 000 efter skatt, men det är mycket mer än ingenting, och ger andrum tills man är tillbaka på ett bra jobb igen. För mig löste det sig väldigt fort, delvis på grund av att jag hade börjat söka jobb redan innan konkursen. Men i en tidigare situation har jag haft nytta av a-kassa, och det är den billigaste försäkring jag någonsin har använt.
Helena Lagergrens tips för den som är orolig för företagets framtid är att i första hand ta ut innestående bonus och förmåner om företaget börjar få knackig ekonomi.
– Det är ju inte säkert att man kan få ut dem på lönegarantin eftersom det finns ett tak på hur hög den kan bli. Annars är det svårt att säga hur man ska förbereda sig. Ofta kan man inte göra så mycket förrän det verkligen har hänt.

När konkursen är ett faktum menar hon att man måste ta tillvara på sina egna intressen.
– Det är viktigt att få någorlunda koll på vad man faktiskt ska få ut på lönegarantin. Många vet till exempel inte hur man räknar ut semester, och det är inte säkert att det finns kvar någon inom företaget som kan göra det.

Niklas Munck tycker generellt att det är viktigt att börja se sig om efter nytt jobb tidigt om företaget går dåligt, och vara medveten om att man måste vara med i a-kassan ett tag för att kvalificera sig för full ersättning. Samtidigt tror han att det är svårt att egentligen förbereda sig för att ens arbetsgivare kan gå i konkurs.
– Det blir ändå en liten chock när det verkligen händer. Därför tror jag det är väldigt viktigt att man reagerar direkt. Det handlar inte så mycket om det juridiska och administrativa. Där är det i regel inte sådan panik att man måste agera samma dag. Men om konsekvensen är att du kommer att bli av med jobbet – då måste man börja söka nytt jobb dag ett. Och det finns ingen anledning att lämna kvar något på kontoret när du går hem den dagen – det är inte säkert att du kan komma in i företagets lokaler igen.

Antalet företagskonkurser ökade i november 2008 med hela 38 procent jämfört med samma månad föregående år. Det är även en markant stegring jämfört med oktober, då motsvarande ökning var 19 procent. För hela 2008 är uppgången 10 procent.

Läs mer:

Vad ska man göra när man inser att arbetsgivaren kan gå i konkurs? Och vilka rättigheter har man som anställd i Sverige egentligen? Anders Henriksson, konsult inom arbetsrätt, försöker förklara.

HEJ MEDLEM: Vad krävs för att väljas ut bland hundra kandidater? Geraldine Joseph vet. Hon är psykologen som hittar unga talanger för intraprenörsnätverket Talent for Growth - och har koll på vilka egenskaper som sticker ut.

Geraldine Joseph arbetar som projektledare för intraprenörsnätverket Talent for Growth på företaget Talentia, där hon hamnade efter sin psykologutbildning. Hon letar upp talanger och har hittat några gemensamma nämnare för dem som lyckas.

Vad jobbar du med?
Allt från marknadsföring av nätverket till personbedömningar inför rekryteringar. Vi kopplar ihop företag som vill växa med entreprenöriellt drivna unga människor.

Vad tycker du om ditt jobb?
Det är toppen tack vare att jag får träffa så många passionerade och begåvade människor samtidigt som jag får bidra till många företags tillväxt.

Vad är det mest spännande i ditt liv/din karriär just nu?
Att möta de utmaningar som ett förändrat konjunkturläge för med sig och finna möjligheter i det.

Vilka möjligheter har du hittat i lågkonjunkturen?
Högkonjunktur är på sätt och vis incitamentsdödande eftersom allt egentligen går bra då. Nu behöver alla som jobbar nära marknaden verkligen göra vårt yttersta för att vara bättre än konkurrenterna, vilket gör att man utvecklas snabbare, professionellt såväl som personlighetsmässigt. Till nyexaminerade som har svårt att få jobb är ett tips att starta eget – ju mindre man har desto mindre har man att förlora. Bättre nu än senare med bostadslån och barn i bilden, och dessutom är det ett plus i CV:et att ha drivit eget företag!

Kan du berätta lite mer om din utbildningsväg och karriärväg!
Jag läste psykologprogrammet vid Uppsala Universitet och var tidigt inställd på en karriär i näringslivet snarare än inom vården. Men vägen var inte alls självklar – det finns förvånansvärt få psykologer på HR-företagen vilket gjorde det klurigt att se sin plats. Genom en kompis fick jag dock tips om en ledig position på Talentia år 2006 och här har jag varit sedan dess.

Du gick från researcher till projektledare – hur gick den resan till?
Jag arbetade som researcher under slutet av min utbildning och skrev min uppsats i samarbete med Talentia i ämnet entreprenörskap. I samma veva stod det klart att företaget skulle satsa på ett nytt nätverk för unga intraprenörer – och jag var inte sen att anmäla mitt brinnande intresse för att leda det! Intresset var ömsesidigt och jag började jobba heltid som projektledare.

Hur går rekryteringsprocessen till hos er?
Kunden ger oss en kravprofil. Vi gör en search bland etablerade kontakter, och tar kontakt med allt från 20 till 150 nya personer för ett och samma uppdrag. Vi intervjuar dessa, presenterar de bäst lämpade för kunden som också intervjuar och ett urval av dessa gör tester. Vi tar referenser och förhoppningsvis skriver den bästa kandidaten på ett anställningsavtal.

När du gör personbedömningar – vad letar du efter?
Ödmjukhet är otroligt viktigt och avsaknad av det kan vara en ”dealbreaker” även om allt annat är rätt. Att det är tydligt att man brinner för det man gör är också viktigt – man kan aldrig bli bäst på något man inte har ett genuint engagemang för. Erfarenhet från relevant roll eller bransch är ibland nödvändigt, men intressant är annars erfarenhet som visar på initiativförmåga. Jag uppskattar också när kandidater har reflekterat kring sina studie- och yrkesval i livet och tar ansvar, särskilt när de har hamnat fel eller gjort misstag. Att skylla ifrån sig är inget hit!

De talanger ni hittar – finns det några gemensamma nämnare för dem?
För att återknyta till det jag nämnde innan – de bästa har ett oförfalskat intresse för sitt jobb, och om de är chefer, för sina medarbetare. De är duktiga på att ”koka soppa på en spik”, de ser möjligheter och de jobbar efter sina egna förutsättningar.

Ni tillämpar Capability Match – kan du berätta om det verktyget och varför det är bra att använda?
Capability Match görs framför allt när vi arbetar med chefsrekryteringar – metoden används regelbundet av vårt systerföretag Enhancer för att bedöma individers förmåga till att hantera komplexitet, och hur denna utvecklas över tid. Metoden är väldigt effektiv för att förutsäga hur en persons förmåga utvecklas över tid men också för att analysera vilken nivå medarbetare bör ligga på i en organisation.

Hur lyckas man som entreprenör enligt dig?
Säljet är A & O. Dessvärre är många studenter och nyexaminerade idag ointresserade av försäljning, vilket är en katastrof. Särskilt då många gärna vill starta eget någon gång. Inget, hur bra det än är, säljer sig självt.

Vad har du för marknadsföringstips?
Återigen, även här är säljet viktigt eftersom säljarna ofta är de som har närmast kontakt med marknaden. Prata med folk och sälj. Om man ska använda sig av annonsering ska man vara försiktig med att inte skjuta för brett utan verkligen känna sin målgrupp och dess forum.

Vad gör du gärna på fritiden?
Förutom pojkvän, familj och vänner tillbringar jag mycket tid med en systemkamera framför nyllet och är gärna på resande fot. Hellre Mumbai än NYC just nu.

Hur hittade du till Shortcut?
Via en kompis.

På CV:t, intervjun, första veckan på jobbet och första personalfesten. Tillfällena är många när det gäller att sticka ut om man vill fixa jobbet. Då kan det vara läge att ta till våra plusmenyer.

I cv:t

Bra sätt: Inled cv:t med en bra, tydlig och genomarbetad rubrik som kortfattat beskriver dig och fångar rekryterarens intresse.

Dåligt sätt: Använd blommigt papper eller en mönstrad mall i textredigeringsprogrammet. Det som ser snajdigt ut på skärmen kan på en svartvit utskrift bli totalt oläsligt.

Plusmeny: Piffa upp ditt cv genom att använda de tidigare arbetsgivarnas logotyper i meritförteckningen. Det drar uppmärksamheten till sig och är ett smart sätt att ge din ansökan en form som ser genomtänkt ut. Men är du osäker på hur du infogar loggorna på ett snyggt sätt - låt bli.

På intervjun

Bra sätt: Använd en stark accentfärg på en scarf, tröja eller skjorta som gör att rekryteraren kommer ihåg dig. Men var försiktig - du vill inte se ut som en clown!

Dåligt sätt: Sätt på dig en utmanande tröja med djup urringning eller knäpp upp ett par knappar för mycket i skjortan - alla former av avklätt går bort.

Plusmeny: Kolla upp dresscoden redan innan du kommer till intervjun. Bildgoogla efter företagsfoton eller ring receptionen och säg som det är - att redan vid det första mötet se ut som om man passar in ger pluspoäng.

När du ringer upp

Bra sätt: Ring en gång under rekryteringsprocessen och ställ en relevant fråga om tjänsten eller om hur du ligger till.

Dåligt sätt: Ring upprepade gånger utan att ha något att säga.

Plusmeny: Ta reda på vem du ska prata med, fundera ut ett antal specifika frågor och ha en avslappnad och öppen attityd när du ringer.

Om du inte får jobbet

Bra sätt: Var vänlig, tacka för att du fick komma på intervju och fråga varför du inte fick tjänsten - kanske kan du lära dig något av svaret?

Dåligt sätt: Säg "Det gör ingenting, det var min arbetsförmedlare som tvingade mig att söka jobbet".

Plusmeny: Var vänlig och ställ specifika frågor som "Vad tycker du saknas i mitt cv?", "Vad letar ni efter?" och "Är det okej om jag hör av mig vid ett senare tillfälle?"

Första veckan på jobbet

Bra sätt: Ansträng dig för  att socialisera, till exempel genom att inte bara svara på de frågor som dina nya arbetskamrater har om dig, utan också vara nyfiken på dem.

Dåligt sätt: Inled varje mening med "På mitt förra jobb…"

Plusmeny: Fråga vad som förväntas av dig och leverera. Den som redan första veckan är intresserad av att göra ett bra jobb blir genast omtyckt.

Kontakten med receptionisten

Bra sätt: Bekanta dig med den som sitter i receptionen. Presentera dig under din första vecka, och säg "Hej, hur är läget?" när du går förbi.

Dåligt sätt: Behandla receptionisten som en lägre stående människa. Att skicka honom eller henne för att hämta kaffe åt dig verkar varken proffsigt eller världsvant, bara otrevligt.

Plusmeny: Visa att du värdesätter receptionistens åsikter genom att faktiskt fråga vad han eller hon tycker i olika jobbfrågor.

På kontoret

Bra sätt: Fixa saker själv. Byt papper i skrivaren när det tar slut, fyll på med tepåsar och pappersmuggar i köket och skaffa dig så mycket datavana att du inte behöver ringa supporten varje gång något krånglar.

Dåligt sätt: Lägg två dagar på att försöka laga kopiatorn trots att det absolut inte ingår i dina arbetsuppgifter.

Plusmeny: Be någon visa hur man fixar de praktiska smågrejerna på kontoret så att du slipper ringa på hjälp varje gång något går fel. Och säg till om du har tagit det sista kaffet eller toalettpappret.

Imponera på chefen

Bra sätt: Använd dig av den så kallade 4:an innan du snackar med chefen - ställ fyra frågor till dig själv: Vad är problemet? Vad är orsaken? Vilka lösningar ser jag? Vad föreslår jag att vi gör?

Dåligt sätt: Spring hos chefen hela tiden för att påpeka fel, skvallra och skylla ifrån dig.

Plusmeny: Att då och då göra saker utan att någon har bett om det  - att en anställd tar egna initiativ imponerar alltid på chefen.

Första personal­festen

Bra sätt: Utnyttja den avslappnade stämningen och presentera dig för personer som du är nyfiken på eller vill jobba närmare.

Dåligt sätt: Drick för mycket, ta karaokemaskinen i besittning, klamra dig fast vid en och samma person hela kvällen. En tumregel är att undvika allt som är för mycket.

Plusmeny: Gå med i festkommittéen, eller skicka ett mejl till dem och tacka för ett roligt partaj.

Text: Maija Mårtensgård

Jobbflytten fortsätter, både inom industrin och inom IT-sektorn. Antingen genom att tjänster flyttas direkt, eller genom att man utökar och då gör det i Indien eller i ett annat lågkostnadsland, menar Elisabeth Åberg på fackförbundet Unionen.

Jobb som befinner sig i riskzonen för att hamna utomlands är, enligt henne, de där arbetsuppgifterna är standardiserade, alltså mer rutinmässiga jobb.
– Det kan handla om programmering, test av system eller drift. Funktioner där man inte har så mycket kundkontakt är lättare att flytta, säger Elisabeth Åberg.

Den trend Unionen ser bland sina medlemmar är att de jobb som är mer komplexa brukar stanna i Sverige. Det kan handla om projektledning, innovation, ledarskap eller kundkontakt.
– Sådana jobb är mer säkra, säger Elisabeth Åberg.
En självklar anledning till jobbflytten är att det är billigare att göra jobbet i Indien än i Sverige. En annan är att det är svårt att hitta IT-kompetens i Sverige.
– Jag skulle kunna anställa 50 personer redan i dag, men det är svårt att få tag på rätt folk hemma i Sverige, säger Jan-Erik Karlsson, vd för IT- och managementföretaget Cap Gemini.

En undersökning från konsumentföretaget Cint visar att tre av tio som jobbar med data och IT i Sverige är oroliga för att deras jobb ska flytta utomlands. 35 procent befarar att jobben försvinner till fjärran länder, som Indien.
Men det verkar som att IT-proffsen kan sova lugnt. Även på arbetsgivarföreningen Almega IT & Telekomföretagen ser man en fortsatt hög efterfrågan på IT-konsulter i Sverige.
– Detta trots att vi under en tid nu har varit på väg in i en lågkonjunktur, säger Björn Axelsson som är näringslivsexpert på Almega.

Björn Axelsson rekommenderar svenska IT-proffs att skaffa sig en högskoleutbildning och att fokusera på hur man använder IT för att utveckla en verksamhet.
– Man ska kunna använda teknik för att skapa nya tjänster i företagen. Har man den typen av kunnande har man en mycket säkrare arbetsposition, säger Björn Axelsson.
Elisabeth Åbergs tips till IT-anställda är att se till att man får kompetensutveckling.
– Det är viktigt att du får gå kurser och utbildningar, och om du är konsult ska du se till att du får utvecklande uppdrag. Det gäller att se till att ha ett så bra arbets­marknads­värde som möjligt, säger Elisabeth Åberg.

Text: Lisa Bjerre
Illustration: Malin Wigren

Medianlönen för Sveriges chefer är 34 100 kronor per månad (inklusive rörliga lönedelar och värdet av skattepliktiga förmåner), visar Ledarnas färska chefslönestatistik, som baserar sig på uppgifter från 63 200 svenska chefer.

Ungefär hälften av Sveriges chefer jobbar som första linjens chefer och för dem är medianlönen 30 100 kronor per månad. Mellancheferna, som utgör en dryg tredjedel av alla chefer, tjänar 36 800 kronor per månad. Bland de högre cheferna är medianlönen 49 000 kronor per månad och för chefer i företagsledande ställning är medianlönen 57 000 kronor per månad. Det innebär att hälften av cheferna i  företagsledande ställning tjänar mindre än 57 000 kronor per månad.

Chefsjobben som betalar sig bäst: (medianlön kronor/månad)

1. Marknadsdirektör (80 500 kr)

2. Försäljningsdirektör (80 000 kr)

3. It-direktör (76 250 kr)

4. Informationsdirektör (76 000 kr)

5. Adm. direktör (75 982 kr)

6. Personaldirektör (73 264 kr)

7. Ekonomidirektör (72 257 kr)

8. Produktionsdirektör (71 539 kr)

Chefsjobben som betalar sig sämst: (medianlön kronor/månad)

Skolmåltidsföreståndare (21 615 kr)

Städledare (23 853 kr)

Förman (24 318 kr)

Kökschef/-föreståndare (24 470 kr)

Transportledare (24 525 kr)

Restaurangföreståndare (24 700 kr)

Ekonomiföreståndare (24 761 kr)

Förrådschef (25 000 kr)

Här tjänar cheferna bäst: (medianlön kronor/månad)

Stockholms län (37 800 kr)
Västra Götalands län (34 400 kr)
Uppsala län (34 190 kr)
Västmanlands län (34 190 kr)
Skåne län (34 000 kr)
Hallands län (33 469 kr)
Östergötlands län (33 317 kr)
Västernorrlands län (33 200 kr)
Örebro län (32 700 kr)
Kronobergs län (32 693 kr)

Här tjänar cheferna sämst: (medianlön kronor/månad)

Blekinge län (32 600 kr)
Södermanlands län (32 436 kr)
Västerbottens län (32 330 kr)
Gävleborgs län (32 300 kr)
Gotlands län (32 100 kr)
Norrbottens län (31 886 kr)
Värmlands län (31 850 kr)
Dalarnas län (31 794 kr)
Jönköpings län (31 675 kr)
Kalmar län (31 455 kr)
Jämtlands län (31 402 kr)

Genomsnittslön efter län: (medianlön kronor/månad)

Stockholms län  35 500 kr

Uppsala län 32 400 kr

Västmanlands län 32 300 kr

Västra Götalands län 32 100 kr

Skåne län 32 000 kr

Östergötlands län 31 700 kr

Hallands län 31 500 kr

Örebro län 31 400 kr

Västernorrlands län 31 200 kr

Kronobergs län 31 100 kr

Blekinge län 31 000 kr

Gävleborgs län 30 900 kr

Gotlands län 30 700 kr

Västerbottens län 30 600 kr

Värmlands län 30 500 kr

Norrbottens län 30 400 kr

Södermanlands län 30 300 kr

Dalarnas län 30 200 kr

Jämtlands län 30 000 kr

Kalmar län 29 900 kr

Jönköpings län 29 500 kr

Löner bransch för bransch: (medianlön kronor/månad)

Klicka här för att öppna bilden i större format.

.

En man med lysande meritförteckning är ingen överdrift när det kommer till Richard Båge. Han är huvudägare och grundare av Mediaplanet, ett företag som är världsledande på produktion och finansiering av skräddarsydda publikationer och han tilldelades "Årets entreprenör" i region Stockholm 2008 i Ernst & Young samt SEB stora entreprenörstävling, Entrepreneur of the Year.

Nu är han aktuell som ”drake” i Draknästet, den svenska versionen av Dragon’s Den. Där får entreprenörer övertyga framgångsrika investerare med pengar och affärssinne att lägga sina pengar på just deras idé. Nedan berättar han för Shortcut om Draknästet, entreprenörslivet och misstaget i form av en ekonomisk smäll.

Draknästet-trailer (Draknästet har premiär torsdag 23 april kl 21.00 i SVT1)

"Är man bara ute efter pengar är jag helt fel kille att komma till. För mig som investerare är delaktighet väldigt viktigt. Jag vill vara med och bygga upp en organisation, coacha, vara med på läktaren och öppna dörrar. Jag har redan gjort ett antal investeringar i onoterade bolag.

Egentligen har jag fullt upp , men eftersom jag är en obotlig romantiker när det gäller affärer kunde jag inte tacka nej till en plats som investerare i Draknästet. Jag har en passion för och brinner för företagande. Och nu är det viktigare än någonsin. Det är viktigt att bita ihop och se framåt.

Jag tror att jag kan hitta några smultron bland deltagarna och hoppas på att få se spännande lösningar för en smidigare tillvaro. Men det är ingen speciell produkt eller tjänst jag väntar på. Det handlar snarare om en magkänsla. Jag vill se människor med ett glödande engagemang. Seeing is believing – när man söker riskkapital är de fem första minuterna helt avgörande.

För att lyckas i den här branschen måste man vara en person med riktigt envist virke i – sitta uppe på nätterna, blöda näsblod och kissa blod i princip. Dessutom handlar det självklart om tajming och tur också. Jag har själv varit entreprenör under hela mitt vuxna liv. Direkt efter gymnasiet startade jag tillsammans med två klasskompisar en agentur för ett franskt mountainbikemärke. Vi arbetade hårt med att etablera märket hos alla cykelhandlare i Sverige och gjorde säljresor från Ystad till Haparanda.

Men sedan åkte vi på en stor förlust. En kund köpte ett stort parti cyklar som han aldrig betalade för. Vi fick en sådan ekonomisk smäll att vi inte kunde fortsätta. Jag lärde mig mycket av det misstaget. Man måste jobba hårt med kassa­flödet och att kvalitetssäkra kunderna. Det är väldigt viktigt att vara medveten om de motgångar som kan uppstå och att man är påläst om branschen.

Som investerare vill jag vägleda och dela med mig av de misstag jag har gjort, men samtidigt ge individen mycket ansvar. Så fungerar jag som chef för Media Planet också. Vi satsar på att hitta studenter från de bästa universiteten. Sedan är det ’up or out’ som gäller. Är du duktig kan du göra en snabb karriär här. Exempelvis började en kille som säljande projektledare och nu är han chef i Slovakien. Jag har massor av sådana exempel."

Snabbfakta:
Namn: Richard Båge
Yrke: Investeraren
Ålder: 37 år.
Gör: Har startat och driver det internationella företaget Media Planet. Är
även en av grundarna till det internet­baserade försäkringsföretaget Insplanet.se. Är just nu en av investerarna i tv-programmet Draknästet på SVT.
Favorituppfinning: Naturligtvis internet. Helt tveklöst. Det mättar min
nyfikenhet och informationstörst.

Läs mer om Richard Båge här .

Intervju: Sara Lidjan

Enligt regeringens bedömning i vårpropositionen, som TT tagit del av, väntas antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdomar öka med 100 000 personer jämfört med vad regeringen trodde i budgeten för 2009 i höstas.

Arbetsförmedlingens kostnader ökar enligt TT från 16 miljarder kronor 2008 till 25 miljarder i år och 42 miljarder 2011. Pengar som ska gå till allt från insatser för långtidsarbetslösa till bättre matchning och fler utbildnings- och praktikplatser. Dessutom vill regeringen enligt TT öka anslaget för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med drygt 10 miljarder kronor i år.

Förra året deltog i genomsnitt 85 000 personer i arbetsmarknadspolitiska program, nästa år väntas enligt TT antalet uppgå till 217 000 och 2011 till omkring en kvarts miljon - tre gånger så många som 2008.

Thomas Östros (S) är kritisk till förslaget:

- Det som regeringen gör nu är att gömma undan 220 000 människor i rent passiva program, det som brukar kallas jobb- och utvecklingsgarantin. Det betyder i huvudsak att man får sitta framför datorn och leta efter allt färre jobb. Det är bara 4 procent av dem som får utbildning, resten får i princip passivitet. Det är en olycklig strategi eftersom det slår ut människor och förnedrar människor, säger han till TT.

Han efterlyser i stället en satsning på mer kvalificerad yrkesutbildning:

- Jag hade hoppats på en rejäl satsning på riktigt bra yrkesutbildning, nu fick man 400 platser i Komvux, det räcker inte långt när 550 000 är arbetslösa, säger han till tv4.

Östros tror inte heller att regeringens kommer stoppa den stora varselvågen inom offentlig sektor, enlgit TT:

- Tittar man närmare på kommuner och landsting så ser man att det är en dramatisk försämring av deras ekonomi i år. Jämfört med när regeringen lade sin proposition i höstas har skatteunderlaget försämrats med 17 miljarder kronor och ändå får inte kommunerna en krona extra i år. Det gör att jag tror att vi får se stora besparingar i sjukvården, skolan och förskolan.

Själva vill Socialdemokraterna enligt TT bland annat se breda investeringspaket för ökat byggande och renoveringar av hyreslägenheter och investeringar välfärden, samt "återställd trygghet" i a-kassan. På frågan hur detta ska finansieras säger Östros, enligt TT, att partiet säger "nej till ofinansierade skattesänkningar för höginkomsttagare".

Wanja Lundby Wedin, ordförande i LO är ytterligare en av de som är kritisk till förslaget:

-  Offensiva satsningar saknas i regeringens budget. Arbetsmarknadspolitiken urholkas i kvalitet och de arbetslösa är de stora förlorarna, säger hon enligt DN.

 Även Sture Nord, ordförande i TCO, är kritisk till förslaget enligt DN:

- Regeringen slösar pengar på att lära arbetslösa skriva CV och gå på jobbsökarkurser när de lediga jobben är färre än någonsin, menar han.

Anna-Stina Nordmark Nillson, vd i Företagarna ser, enligt DN, också brister i förslaget:
-  Och var finns småföretagen och därmed grunden för den framtida tillväxten? Det är trist och alarmerande att de inte ens nämns.

Men det finns även positiva röster, som Anna Ekström, ordförande i Saco:
- Vi är i början av en kris som kan bli både djup och långvarig. Det är klokt att behålla ett handlingsutrymme också för framtida satsningar, säger hon enligt DN.

Även SEB:s chefekonom Robert Bergqvist välkomnar regeringens satsning på arbetsmarknadsåtgärder:

- Det är positivt, satsningar på arbetsmarknaden är viktigt nu. Det är viktigt att ge hushållen trygghet nu när arbetslösheten stiger, annars kommer de inte att börja konsumera. Och just nu behöver vi konsumtionskraften från hushållen. Det är också bra att man satsar på ungdomar, Sverige har ju väldigt hög ungdomsarbetslöshet. Och om ungdomar börjar med ett par års arbetslöshet är det väldigt svårt att komma tillbaka igen, säger Bergqvist till TT.

Monster Employment Index,  som är en indikator för tillgången på lediga jobb online, byggd på data som samlas in på månadsbasis, fortsatte falla i mars efter ett positivt trendbrott i februari och hamnade därmed på den lägsta nivån sedan september 2006. Den låga rekryteringstakten bekräftas också av den senaste arbetslöshetsstatistiken från SCB. Över hela landet visar sig tecken på avtagande efterfrågan på arbetskraft.  

Mest försvagades efterfrågan på arbetskraft inom administration, detaljhandel och för teknikbranschen, vilken också var den bransch där minskningen av antalet platsannonser var störst. Detta både sett på en månad och över ett år. Arbete på chef- och ledningsnivå var den yrkeskategori som minskade mest i mars. Även tillverkning, reparation och underhåll samt process- och maskinoperatörsarbete sjönk.

Positivare ser det ut inom forskning och utveckling, samt turism där antalet platsannonser ökade. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning och försäljare- och servicepersonal var de yrkeskategorier där tillväxten av platsannonser var starkast.

"Platsannonserna minskade något i mars, vilket vi har sett i slutet av kvartalet under tidigare år. Samtidigt ser vi att rekryteringstakten har börjat stabiliseras sedan början av 2009", säger Carl Silverstolpe, Managing Director Monster Scandinavia. "Den övergripande trenden visar inte tecken på en positiv förändring av klimatet på den svenska arbetsmarknaden."

Branscherna i störst behov av arbetskraft:

Forskning och utveckling

Turism

Sjukvård, socialt arbete, omsorg

Revision, Redovisning, Skatter

Läs hela rapporten här!

Fråga:
Jag är livrädd för att bli av med jobbet. Tappa självkänsla och identitet som följer på det. Idag ÄR man sitt jobb på något vis. Egentligen är jag mest rädd att förlora min inkomst. Jag undrar om du har några tips och råd för hur jag kan komma runt min rädsla?

Svar:
Hejsan!

Modigt att du delar din rädsla av att bli av med jobbet och vad som följer på det. Det är nog många som känner igen sig i den rädslan med tanke på hur mycket media skriver för att skrämma oss.
Det första du har nytta av att göra är att se över, Vad i din rädsla som är realistiskt och vad som är ett uppmålat skräckscenario.

Det andra du har nytta av är att förstå hur din skräck och rädsla kan påverka dig att bli självuppfyllande. Rädslan gör säkert att du begränsar dig mer och håller dig själv tillbaka. Den kan också göra dig mer dömande och hård mot dig själv. Den får dig säkert också att leta små bevis för att din största skräck ska gå i uppfyllelse. Bevisen gör dig så klart ännu räddare, nedstämd och att du förlorar energi. Istället leta nya bevis. Leta bevis för att de behöver ha kvar dig och kommer vilja ha kvar dig. Det är ett sätt att stärka självkänslan. Jobba också med att fokusera på dina styrkor, dina förmågor och ditt driv. Leta möjligheter. Se tillfällen där din kompetens skulle behövas. Tänk brett och stort vilka fler vägar finns mer att få inkomster som kan vara en trygghet att veta att de finns tillgängliga för dig.

Lycka till!
//Emma

Fråga gärna Emma Pihl shortcuts expert på livscoaching.

Ställ en fråga till Emma - Klicka här!

Tidigare frågor till Emma:

Tappat tron på mig själv …

Bita i det sura äpplet …

Hur ska jag hitta balansen?

Hur ska jag hjälpa min dotter?

Jag är rädd att dö …

Fejkar mig genom livet…

Ensam när barnen flugit ut?

Ingen plats för mig. Balan…

Prestationsångest

Gå till Shortcuts expertpanel! (www.shortcut.nu/expert )

Emmas tipslistor:
Så lever du i nuet - 7 tips
7 ord att vara försiktig med
7 sätt för att nå framgång
7 sätt att sätta och nå dina karriärmål 2009
7 sätt att vända negativa tankar
7 tips för att klara ’för’ stora utmaningar