Snart semester och hål i plånboken? Lugn! Vi listar 7 semestertips du kan njuta av oavsett ekonomi.

I det senaste numret av Shortcut Magasin tipsar vi om tre billiga sätt att semestra. Här kommer sju till!

Ta en restkurs

Om du är riktigt snabb och ansöker redan i dag kan du hoppa på en av folkhögskolans alla sommarkurser. Här finns allt från en fyra dagars tovningsutbildning i Svalöv till en kurs i att skapa i gräs på Visingsö. Men skynda dig - sista ansökningsdagen är för de allra flesta kurserna redan den 15 maj!

Sitt på fjället

Varje sommar går tusentals människor ut på tur i de svenska fjällen. Svenska turistföreningen bistår med bemannade fjällstugor, och har du tur kan du bli en av de stugvärdar som varje år underlättar livet för vandrarna. Konkurrensen är hård, men lyckas du knipa en av platserna kan du se fram emot lugna, tysta dagar med vacker utsikt. Dessutom tjänar du en slant.

Annonsturista

Trots att internet har tagit över en stor del av annonsförsäljningen finns det fortfarande en rad tjänster och produkter som promotas i morgontidningen. Utnyttja dem under en hel dag - det kan bli spännande! Gå på en dejt med någon från en kontaktannons, besök ett föreningsmöte, gå på veckans gudstjänst och köp en gammal bil av en tjomme på landet.

Åk till Åland

Det är alltid härligt att åka båt. Om du bor i Stockholm kan du hoppa på ett av alla erbjudanden om att åka till Åland för en billig penning. Eckerölinjen tar dig till grannlandet på bara två timmar. Cykla, fiska, klättra, dyk, golfa, ät gott och drick Minttu innan det är dags att åka hem igen.

Träffa ett lamm

Om man bor mitt i stan kan det vara svårt att hitta bra tillfällen att åka ut på landet. Men det finns smyglantgårdar i våra städer också. På en 4H-gård får du chansen att träffa får, kaniner, grisar, hönor och hästar utan att behöva mocka skit eller slita med höet. Om du inte får nog av en timmes kel och gull kan du på många ställen bli helgskötare och ta hand om djuren (och irritera dig på alla citykids som drar lammen i öronen och skrämmer iväg hönsen) under hela dagar.

Ta alla simmärken

Baddaren, sköldpaddan, pingvinen, silverfisken, guldfisken, järnmärket, bronsmärket, silvermärket, kandidaten, hajen, simborgarmärket och vattenprovet - simmärkena blir bara fler och fler. Satsa på att ta dem alla! Baddaren är fortfarande snyggast (och svårast, om man läser Svenska simförbundets instruktioner: "Märkestagaren skall andas in, hålla andan och blåsa ut under vattnet").

Gå på matturné

På många ställen finns en saluhall - utnyttja det! Ta en sväng varje dag och provsmaka ostar, marmelader, spännande röror och lufttorkat kött.

En mer avancerad variant är att själv styra upp matturnéer för turister. Gör en deal med ett antal försäljare om att de bjuder på något spännande och smarrigt när du och din grupp kommer förbi, och låt dem berätta mer om maten och dess ursprung.

Text: Maija Mårtensgård

Plötsligt står du där, med dina kontorsprylar nedpackade i en låda och en stor klump i magen. För vad händer med lönen när din arbetsgivare går i konkurs? Och hur gör du för att komma på rätt köl igen?

När lågkonjunkturen tar fart är det dags för Anders Henriksson att uppdatera webbplatsen. Han arbetar sedan början av nittiotalet som konsult inom arbetsrätt med inriktning på den statliga lönegarantin. Den kommande lågkonjunkturen märks redan i hans verksamhet.
– Det slår över så fort. Framför allt kom många yngre ut på arbetsmarknaden när allt var på väg upp, och är inte vana vid att ekonomin går i cykler. Många är oförberedda på att man kan förlora jobbet, eller att arbetsgivaren kan gå i konkurs. Man är kanske inte med i facket eller ens i a-kassan.

En konkurs kan komma väldigt plötsligt. Även om Helena Lagergren satt som ekonomiansvarig när IT-kraschen drabbade företaget hon jobbade på, var hon inte förberedd när det hände.
– Konkurs låter så stort och definitivt. Trots att företaget hade gått igenom en rekonstruktion och uppsägningar, så vill man ju ogärna tro att det ligger så nära. Man vill tro att det ska lösa sig. Men så gör det inte det och då går det fort. Det kan handla om en enda skatteinbetalning. Skatteverket är ganska snabba på att agera om man kommer efter med betalningarna.

Eftersom hon hade hand om ekonomin blev Helena Lagergren uppsagd, men inte omedelbart arbetsbefriad som de flesta av de andra anställda. I stället blev hon kontaktperson gentemot konkursförvaltaren och den som fick räkna fram underlaget för den lönegaranti som staten går in med för anställda i konkursade företag.
– Det handlade om att sammanställa löner, semestrar, bonusar och andra förmåner. Själva processen gick fort och jag blev imponerad av hanteringen. Redan samma dag som konkursansökan lämnades in hade vi kontakt med konkursförvaltaren. Det var faktiskt en givande erfarenhet att arbeta med konkursen. Jag har varit på anställningsintervjuer där det setts som en merit.
Helena Lagergrens lönegaranti betalades ut så fort att hon inte hann märka något glapp mellan utbetalningarna. Hon behövde inte heller utnyttja lönegarantin fullt ut eftersom hon fick nytt jobb under uppsägningstiden. Men trots att allt ordnade sig så var det en tuff period.
– Det var framför allt väldigt sorgligt. Vi hade så roligt på den arbetsplatsen. Det kändes så overkligt att det företaget inte skulle finnas mer.

Men alla konkurser är inte lika okomplicerade. Niklas Munck var marknadschef på ett litet telekombolag som fick problem att dra in kapital.
– Jag kan inte säga att det kom som en blixt från klar himmel. Jag jobbade ju i företaget och visste att det fanns problem. Bolaget var nystartat och det blev svårare att få in kapital än väntat. Ledningen hade inte framförhållningen att säga upp mig i tid, utan körde på tills det plötsligt en dag inte kom någon lönecheck.
Samtidigt som lönen uteblev sades han upp. För att få ut den statliga lönegarantin för den saknade lönen och ersättning för uppsägnings­tiden blev Niklas Munck tvungen sätta bolaget i konkurs.
– Jag gav dem skriftligt besked på att om jag inte fick lön inom en vecka så skulle jag lämna in en konkursansökan. Själva konkursförfarandet är en relativt okomplicerad process. Med lite assistans kan man klara delar av det själv. Man kan få information från tingsrätten, eller ringa och fråga ett fackförbund som ofta svarar på frågor även om man inte är medlem. Man ska ta tag i det så fort som möjligt eftersom det kan ta ett tag innan man får ut pengarna från lönegarantin.
Hans tips för att klara situationen är att agera, och vara öppen med vad som har hänt.

– Man ska i första hand reagera med att söka jobb och aktivera sitt nätverk. Man ska absolut inte hålla tyst, utan tydligt och ganska snabbt berätta för vänner och nätverk. De är ens bästa resurs i det här sammanhanget.

Niklas Munck är inte med i något fackförbund, men han rekommenderar starkt ett medlemskap i a-kassan.
– Även om man är välbetald kan man mycket väl sitta med höga kostnader och lite sparpengar. De går åt väldigt fort. Man kanske inte får ut mer a-kassa än 12 000 efter skatt, men det är mycket mer än ingenting, och ger andrum tills man är tillbaka på ett bra jobb igen. För mig löste det sig väldigt fort, delvis på grund av att jag hade börjat söka jobb redan innan konkursen. Men i en tidigare situation har jag haft nytta av a-kassa, och det är den billigaste försäkring jag någonsin har använt.
Helena Lagergrens tips för den som är orolig för företagets framtid är att i första hand ta ut innestående bonus och förmåner om företaget börjar få knackig ekonomi.
– Det är ju inte säkert att man kan få ut dem på lönegarantin eftersom det finns ett tak på hur hög den kan bli. Annars är det svårt att säga hur man ska förbereda sig. Ofta kan man inte göra så mycket förrän det verkligen har hänt.

När konkursen är ett faktum menar hon att man måste ta tillvara på sina egna intressen.
– Det är viktigt att få någorlunda koll på vad man faktiskt ska få ut på lönegarantin. Många vet till exempel inte hur man räknar ut semester, och det är inte säkert att det finns kvar någon inom företaget som kan göra det.

Niklas Munck tycker generellt att det är viktigt att börja se sig om efter nytt jobb tidigt om företaget går dåligt, och vara medveten om att man måste vara med i a-kassan ett tag för att kvalificera sig för full ersättning. Samtidigt tror han att det är svårt att egentligen förbereda sig för att ens arbetsgivare kan gå i konkurs.
– Det blir ändå en liten chock när det verkligen händer. Därför tror jag det är väldigt viktigt att man reagerar direkt. Det handlar inte så mycket om det juridiska och administrativa. Där är det i regel inte sådan panik att man måste agera samma dag. Men om konsekvensen är att du kommer att bli av med jobbet – då måste man börja söka nytt jobb dag ett. Och det finns ingen anledning att lämna kvar något på kontoret när du går hem den dagen – det är inte säkert att du kan komma in i företagets lokaler igen.

Antalet företagskonkurser ökade i november 2008 med hela 38 procent jämfört med samma månad föregående år. Det är även en markant stegring jämfört med oktober, då motsvarande ökning var 19 procent. För hela 2008 är uppgången 10 procent.

Läs mer:

Vad ska man göra när man inser att arbetsgivaren kan gå i konkurs? Och vilka rättigheter har man som anställd i Sverige egentligen? Anders Henriksson, konsult inom arbetsrätt, försöker förklara.

CSN-lånet förföljer forna studenter år ut och år in. Förmånligt eller inte, det är frågan. För att få svar nystar Shortcut i studielån och återbetalning.

Många får kalla kårar längs ryggraden bara de hör ordet studielån, och varje gång det dimper ner ett inbetalningskort till CSN ångrar man bittert den där strökursen man tog för att man inte orkade söka jobb. Coachen, programledaren och Shortcut-experten Charlie Söderberg påpekar att de flesta av oss ser som självklart att lösa betalningen för hem och bil, men när det kommer till CSN-lånet är vi inte lika motiverade.
– Studielånet har många fördelar jämfört med ett banklån. Det belastar dig till exempel inte så att du nekas att ta andra lån, och du kan pausa i dina betalningar om du till exempel börjar studera igen, säger han.

Kruxet är, enligt Chalie Söderberg, att vi människor har en emotionell sida som styr våra val.
– Om vi vore miniräknare skulle vi inse att det många gånger lönar sig att ha kvar studielånet. Men även om den bästa lösningen är att inte göra sig av med sitt CSN-lån kanske känslan av att slippa det ger massor av energi,
säger Charlie.
Han jämför med alla som har bunden bolåneränta. De vet att man på lång sikt tjänar på att ha rörlig ränta, ändå envisas de med att binda. Känslan av att vakna varje morgon och veta att bokostnaden är densamma väger tyngre än kronorna man förlorar.

Susann Hallberg, som är utredare på CSN , tycker inte att det är värt att ta ett banklån för att ersätta studielånet. Har du däremot två lån från olika system hos CSN kan det löna sig att slå ihop de båda lånen. Vilket som är mest fördelaktigt beror på syftet med att betala tillbaka skulden och hur låne­bilden ser ut.
– Vill du betala tillbaka snabbt är det bättre att ha lånen kvar var för sig, speciellt om du har lite kvar på ett av lånen. Vill du däremot ha lägre månadskostnad ska du slå ihop dem, men då betalar du av under längre tid och ränte­kostnaden blir högre totalt sett, säger Susann Hallberg.

Hur du än gör med ditt lån måste du obönhörligen betala tillbaka det på ett eller annat sätt. Men kanske handlar det mest om inställning?
– De flesta skulle klara att betala av CSN-lånet om de flyttade några kvarter från statskärnan eller lät bli att köpa den där dyra bilen. Alla kan förändra sin ekonomi om de väl bestämmer sig, säger Charlie Söderberg.

I vilket system har du studiemedel?
Reglerna för lån hos CSN skiljer sig åt beroende på när du tog ditt lån:
30 juni 2001 och framåt = annuitetslån, där summan av ränta och återbetalning är densamma vid varje återbetalningstillfälle och oberoende av vad du tjänar. Annuitetslånet ska återbetalas under högst 25 år.
1 jan 1989 till 30 juni 2001 = studielån, där återbetalningen är inkomstrelaterad.
Före 1989 = studiemedel.
Sista ansökningsdag för att slå ihop lån är den 30:e november varje år.
Läs mer på Csn.se .

Text: Kristina Hultquist
Illustration: Erik Sainz

Endast 20% av befolkningen tror att de kommer få mindre pengar att röra sig med under det kommande året. Men när vi går mot sämre tider är det fler som håller hårt i plånboken. Vi drar in på köp av TV-apparater, mobiltelefoner och nya bilar. Så vad vill man lägga sina pengar på nu?

Enligt en SIFO-undersökning som publicerades den 21 april, visade det sig att hela 25% av svenskarna skulle satsa på sparande om deras inkomst skulle öka. I Norge däremot skulle de flesta istället amortera av sina skulder och i Danmark satsar man hellre pengarna på en semesterresa.  Det är dock att spara pengarna, semesterresor och betala skulder, som är de tre mest förekommande svaren i samtliga skandinaviska länder.

Konsumtionsplanerna skiljer sig åt mellan kvinnor i män i Sverige. Kvinnor är mer benägna att lägga sina extra pengar på semesterresor, inredningsprylar och möbler, men också på läkarvård och mediciner. Män däremot drömmer om båtar eller att investera i värdepapper.

Ålder visar sig också ha en stor betydelse för hur man vill spendera sina pengar. Unga vill gärna lägga mer på en ny bostad och bättre mat, medan medelålders gärna ser sig om efter en begagnad bil. Vart man bor spelar också in, bor du i en storstad vill du hellre gå ut och äta en bit mat på restaurang än att satsa på ett sparande.

Dags att dra i nödbromsen när det gäller marknadsföringen? Tvärtom! Vi har klämt en webb- en PR- och en reklambyrå på deras bästa marknadsföringsknep i kristider.

När det krisar är det första de flesta företag drar ned på marknadsföring. Men många hävdar att det är ett stort misstag och att det istället är i sämre tider som det lönar sig att satsa extra på just marknadsföring. En tungviktare inom näringslivet, Jacob Wallenberg, ordförande i Investor, skriver i bolagets senaste årsredovisning:  "En av de viktigaste lärdomarna från tidigare konjunkturnedgångar är vikten av att fortsätta investera i forskning och utveckling, liksom försäljning och marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar. Även under de svåraste ekonomiska tider måste bolagen fortsätta investera inom dessa viktiga områden."

Men hur använder man då sina marknadsföringspengar mest effektivt?

- I en lågkonjunktur blir det viktigare än någonsin med den gyllene regeln om att det är sex gånger dyrare att skaffa en ny kund än att behålla en gammal, menar Johan Hagegård, VD på reklambyrån Fairfax.

Enligt honom bör man därför fokusera mindre på nykundsbearbetning och mer på att utveckla kundrelationen med de befintliga kunderna. Ett sätt att göra detta är att bygga kundklubbar med förmåner som skapar en högre lojalitet hos kunden. Ett annat sätt är att utveckla sin produktportfölj och få varje kund att köpa mer.

Johan Hagegård tror även det är viktigt att tänka proaktivt:

- Sitt inte och vänta på att kunden kommer till dig, utan ta kontakt med din kund och föreslå intressanta lösningar du tror skulle passa, säger han, och fortsätter:

- Kort sagt: Är du marknadsledare och har muskler att visa - ta kål på konkurrensen. Är du underdog eller i mellanklassen, så får du snabbast roi (return on investment) på insatser du gör mot befintlig kund och produktportfölj.

Även Johan Åberg, Projektledare på webbyrån Norweb, håller med om att det blir viktigare att bearbeta befintliga kunder i egna kanaler när vi går mot sämre tider.

- Egna kanaler är ofta extremt kostnadseffektiva eftersom mediekostnaden är noll vilket normalt är 90 procent av den totala investeringen, säger han.

Enligt Johan Åberg är det också bra att jobba med att utveckla service- och förvaltningsdelen om nyförsäljning går trögt. Andra viktiga punkter att tänka på är att tydliggöra sitt erbjudande och kommunicera samma budskap i alla mediekanaler och att inrikta sig på mätbara aktiviteter och mätbara mål, till exempel enkelt mätbara kanaler som Google, Affiliate program och direktmarknadsföring.

Fredrik Pallin, på PR-byrån Mahir PR, menar att det idag går alldeles utmärkt att marknadsföra sig med en smal budget:
- Det handlar framförallt att välja vilka målgrupper man vill nå och var de finns. Att använda exempelvis sociala medier och agera där kunderna finns är ett sätt att gå från dyr och trubbig massmarkandsföring till smart målgruppsanpassad konversation, säger han.

Ska man mot förmodan satsa på traditionell reklam i form av exempelvis print eller reklamfilm tycker han att det verkar vara bra pris hos medierna just nu:

-  Det ser man inte minst på annonser på bästa plats idag i TV och tidningar. Det är mycket okända och obskyra företag som annonserar just nu, som sannolikt inte hade haft råd till detta för ett år sedan då priserna var högre.
Andra tips från Fredrik på hur företag kan marknadsföra sig i lågkonjunktur är att bygga långsiktiga relationer med nyckelbloggare och nyckeljournalister och vara aktiv med att berätta sitt företags historia. Man bör också försöka se över sina egna kanaler, som sin hemsida och egna nätverk, och kartlägga inom vilka sociala medier ens kunder finns och kommunicera med dem där - till exempel Twitter, Flickr, Youtube och Facebook.
- Vilket material har ni som går att återanvända? Finns det reklamfilmer som går att få ut till målgrupperna? Har ni gjort intressanta rapporter eller presentationer som går att sprida via nätet? Är alla era bilder utlagda på Flickr?

Sammanfattning

• Satsa på att utveckla kundrelationen med befintliga kunder.
• Jobba mer med service och lojalitetsprogram.
• Använd egna mediekanaler och jobba med mätbara mål.
• Satsa på ett tydligt budskap i samtliga mediekanaler.
• Var proaktiv - förseslå lösningar till kunden på eget initiativ.
• Ska man annonsera är det goda tider för bra förhandlare - se till att få ett riktigt bra pris!
• Hur syns ni på Google? Jobba med att bli mer sökbar. Köp sökord - ofta billigt och mycket effektivt!
• Kommunicera med era kunder genom sociala medier.

 Text: Mia Berin Kamlén

Medianlönen för Sveriges chefer är 34 100 kronor per månad (inklusive rörliga lönedelar och värdet av skattepliktiga förmåner), visar Ledarnas färska chefslönestatistik, som baserar sig på uppgifter från 63 200 svenska chefer.

Ungefär hälften av Sveriges chefer jobbar som första linjens chefer och för dem är medianlönen 30 100 kronor per månad. Mellancheferna, som utgör en dryg tredjedel av alla chefer, tjänar 36 800 kronor per månad. Bland de högre cheferna är medianlönen 49 000 kronor per månad och för chefer i företagsledande ställning är medianlönen 57 000 kronor per månad. Det innebär att hälften av cheferna i  företagsledande ställning tjänar mindre än 57 000 kronor per månad.

Chefsjobben som betalar sig bäst: (medianlön kronor/månad)

1. Marknadsdirektör (80 500 kr)

2. Försäljningsdirektör (80 000 kr)

3. It-direktör (76 250 kr)

4. Informationsdirektör (76 000 kr)

5. Adm. direktör (75 982 kr)

6. Personaldirektör (73 264 kr)

7. Ekonomidirektör (72 257 kr)

8. Produktionsdirektör (71 539 kr)

Chefsjobben som betalar sig sämst: (medianlön kronor/månad)

Skolmåltidsföreståndare (21 615 kr)

Städledare (23 853 kr)

Förman (24 318 kr)

Kökschef/-föreståndare (24 470 kr)

Transportledare (24 525 kr)

Restaurangföreståndare (24 700 kr)

Ekonomiföreståndare (24 761 kr)

Förrådschef (25 000 kr)

Här tjänar cheferna bäst: (medianlön kronor/månad)

Stockholms län (37 800 kr)
Västra Götalands län (34 400 kr)
Uppsala län (34 190 kr)
Västmanlands län (34 190 kr)
Skåne län (34 000 kr)
Hallands län (33 469 kr)
Östergötlands län (33 317 kr)
Västernorrlands län (33 200 kr)
Örebro län (32 700 kr)
Kronobergs län (32 693 kr)

Här tjänar cheferna sämst: (medianlön kronor/månad)

Blekinge län (32 600 kr)
Södermanlands län (32 436 kr)
Västerbottens län (32 330 kr)
Gävleborgs län (32 300 kr)
Gotlands län (32 100 kr)
Norrbottens län (31 886 kr)
Värmlands län (31 850 kr)
Dalarnas län (31 794 kr)
Jönköpings län (31 675 kr)
Kalmar län (31 455 kr)
Jämtlands län (31 402 kr)

Genomsnittslön efter län: (medianlön kronor/månad)

Stockholms län  35 500 kr

Uppsala län 32 400 kr

Västmanlands län 32 300 kr

Västra Götalands län 32 100 kr

Skåne län 32 000 kr

Östergötlands län 31 700 kr

Hallands län 31 500 kr

Örebro län 31 400 kr

Västernorrlands län 31 200 kr

Kronobergs län 31 100 kr

Blekinge län 31 000 kr

Gävleborgs län 30 900 kr

Gotlands län 30 700 kr

Västerbottens län 30 600 kr

Värmlands län 30 500 kr

Norrbottens län 30 400 kr

Södermanlands län 30 300 kr

Dalarnas län 30 200 kr

Jämtlands län 30 000 kr

Kalmar län 29 900 kr

Jönköpings län 29 500 kr

Löner bransch för bransch: (medianlön kronor/månad)

Klicka här för att öppna bilden i större format.

.

Måndagen den 4:e maj. Då ska den vara klar, den där deklarationen. Har du ett aktiebolag måste du ha en auktoriserad revisor, men enskilda näringsidkare och handelsbolag kan klara sig själva om de vill. Kerstin Thynell är skatteinformatör på Skatteverket, och hennes första tips är kort och konkret:
– Håll ordning på dina papper och bokför löpande under året.

Finns det några nyheter i år som man måste känna till?
– Inte så många, men ett exempel är att nedsättningsbeloppet för egenavgifter som enskilda näringsidkare tidigare kunde göra är borttaget.

Det är svårt att veta vad man får dra av i företaget. Har du några tips?
– Du får bara dra av kostnader som rör näringsverksamheten. Är du osäker kan du ringa oss. Ibland är det en bedömningsfråga, till exempel om du vill dra av en utbildning. Gör då ett öppet yrkande – du talar om att du dragit av kostnaden och vilken utbildning det gäller. Sedan avgör Skatteverket om utbildningen är avdragsgill. Är du öppen med vad du har gjort slipper du straffavgiften du får om du dragit av en ogiltig kostnad utan att tala om det.

När betalas momsen då?
– När företaget registreras väljer du om du vill
redovisa och betala en gång i månaden eller varje kvartal. Har du valt att redovisa momsen en gång om året betalar du den löpande under året tillsammans med den preliminära skatten. Det är viktigt att bokföra utgående och ingående moms löpande under hela året.

Går det att deklarera på nätet om du är egenföretagare?
– Om du har enskild näringsverksamhet kan du deklarera så gott som allt på nätet. Det enda du behöver är e-legitimation. För handelsbolag är det tyvärr än så länge inte mycket du kan göra via nätet. Där gäller fortfarande pappersblanketter.

Text: Kristina Hultquist

A-kassans inkomsttak ligger på 18 700 kr i månaden, vilket betyder att även om du tjänar 50 000 kronor i månaden kommer du inte få ut mer än en som tjänar 25 000. Jurister är till exempel den grupp som får ut minst av a-kassan, bara 36 procent av en lön som ligger på runt 42 000 kronor (kolla tabellen nedan för att se hur stor procent av sin lön olika yrkesgrupper får ut).

Privatekonomen Ylva Yngveson på Swedband intervjuades av E24 och gav några råd angående den låga ersättningen:
– Ta reda på vad som finns via kollektivavtalet och vilka eventuella försäkringar du kan teckna utöver det. Och börja spara när du är ung och inte har familj om det går för att bygga upp en buffert.

Två sätt att få mer pengar

Inkomstförsäkran
Detta är en kompletterande ersättning till a-kassan. Denna kan du teckna via ditt fackförbund eller hos ett privat försäkringsbolag. Ofta skiljer sig tiden hur länge du kan få extra inkomst under tiden du är arbetslös mellan olika fackförbund. Ibland ingår detta i fackföreningsavgiften, men du måste ha varit medlem i minst 12 alternativt 18 månader och arbetat minst 80 timmar per månad under 12 månader och vara medlem i a-kassan. TCO beräknar dock att mindre än 40 procent har en facklig inkomstförsäkran eftersom de inte uppfyller kraven.

Avgångsersättning
Ett omställningsavtal mellan din arbetsgivare och Trygghetsrådet kan ge dig rätt till avgångsersättning utöver a-kassa.

Yrkesgrupp/Lön (kr)/% av lön i ersättning

Jurister
42 024 kr / 36 %

Civilingenjör
37 904 kr / 39 %

Företagsekonomer
37 698 kr / 40 %

Dataspecialister
37 080 kr / 40 %

Lärare, högskolan
32 033 / 47 %

Journalister
31 003 kr / 48 %

Administratörer
30 179 kr / 50 %

Sjuksköterskor, spec
28 737 kr / 52 %

Polis
28 222 kr / 53 %

Lärare, special
27 295 kr / 55 %

Lokförare
26 780 kr / 56 %

Socialsekreterare
26 780 kr / 56 %

Administrativa assistenter
26 574 kr / 56 %

Lärare, gymnasiet
26 471/57%

Sjuksköterskor
26 368/57%

Socialförsäkringstjänstemän
25 544/59%

Byggnadsarbetare
25 544/59%

Lärare, grundskolan
25 029/60%

Löneadministratörer
24 102/62%

Målare, lackerare
24 308/62%

Kontorssekreterare
22 866 kr / 65 %

Behandlingsassistenter
22 145 kr / 68 %

Kundinformatörer
20 600 kr / 73 %

Källa: TCO, rapporten: 8 myter om a-kassan och E24

Får du hjärtklappning eller ångestticks när det oranga kuvertet ligger på hallgolvet? Följ AMF:s pensionblogg för att avdramatisera och hjälpa dig få koll på sparande och pension.

Kolla exempelvis in: “40 år och man? Då tjänar du mest i Sverige!” , “Se upp för oseriösa rådgivare!” eller vad investeringsklockan är och hur den kan hjälpa dig att veta när du ska köpa eller sälja aktier.

Läs mer i AMF:s pensionsblogg!

Enligt metro kan den svaga kronan ge skjuts till fler branscher, trots den i övrigt extremt svaga ekonomin.
- Det kan handla om hundratusentals jobb som räddas, säger Hans Tson Söderström, adjungerad professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan till Metro.

Det är, enligt Metro, främst exportberoende svenska företag som kan tjäna på detta eftersom deras varor har blivit mycket billigare för utländska köpare, så de har ett fantastiskt läge att få sina varor sålda just nu. Även den svenska turismen gynnas, enligt metro, både för att utländska turister lockas hit av låga priser och för att vi svenskar väljer att stanna i Sverige på grund av den svaga kronan.